GUIDE: Allt du behöver veta om borrhål för bergvärme

Bergvärme är en av Sveriges mest hållbara uppvärmningslösningar och allt börjar med borrhålet, eller energibrunnen som det egentligen heter. Hur djupt ska man borra? Vad kostar det? Och vad bör du tänka på? I den här guiden går vi igenom allt steg för steg – med praktiska exempel, teknisk insikt och svar på de vanligaste frågorna. På Klimio installerar vi bergvärme i hundratals villor varje år och vet vad som krävs för att det ska bli rätt från början.

Hur djupt borrar man för bergvärme?

Borrdjupet för bergvärme beror på ditt hus energibehov, markens egenskaper och klimat. I Sverige ligger det oftast mellan 100 och 200 meter, men större hus eller särskilda förhållanden kan kräva mer. Här är en tabell som visar ungefärliga djup baserat på olika scenarier. Vi har utgått från ett ganska typiskt enplanshus med källare från 1970 i Stockholmsregionen:

Husstorlek (kvm)	Energibehov (kWh/år)	Bergtyp	Klimatzon	Borrdjup (m)	Antal borrhål
85–110	15 000–20 000	Granit	Zon 2, Mälardalen	85–110	1
110–140	20 000–25 000	Granit	Zon 2, Mälardalen	110–140	1
140–200	25 000–30 000	Granit	Zon 2, Mälardalen	140–200	1
200–220	35 000–40 000	Granit	Zon 2, Mälardalen	200–220	1
220–250	40 000–45 000	Granit	Zon 2, Mälardalen	220–250	1
250+	45 000+	Granit	Zon 2, Mälardalen	250+	1–2

Tips: Djupet påverkas av markens termiska konduktivitet (2,5–4 W/m·K i Sverige) och var i Sverige huset finns. Om vi i ovan exempel skulle säga att berggrunden istället för hård granit är mjukare kalkberg skulle borrhålsdjupet för ett hus på 200 kvm behöva öka från 200 till ca 270 meter för att få ut samma effekt. Och flyttar vi istället samma hus från Stockholm upp till Göteborg skulle vi klara oss på ca 175 meter istället för 200. En energiberäkning enligt svensk standard för dimensionering av värmepumpsystem (SS-EN 15450) ger exakta siffror för ditt hus. Vi hjälper dig gärna med en kostnadsfri kalkyl.

Vad kostar ett borrhål för bergvärme?

Kostnaden för att borra varierar beroende på djup, region och markförhållanden. Här är ett ungefärligt spann för 100–300 meter baserat på priser i Stockholm (priset kan variera något mellan orter):

• Pris per meter: 330–430 kr, efter 30% rotavdrag på arbetskostnad

• Total kostnad för borrhål: 60 000–115 000 kr, efter rotavdrag och inklusive kringkostnader, såsom kaxcontainer

Exempel: Ett 150 meter djupt hål i Stockholm kan kosta 70 000–75 000 kr efter rotavdrag. Enligt Energimyndigheten ligger den totala investeringen för bergvärme på 150 000–250 000 SEK (2024), där borrningen står för 30–40 %, vilket stämmer väl med våra egna projekt.

Faktorer som höjer priset:

• Svåråtkomlig terräng. Ibland kan exempelvis kranlyft krävas.

• Lång ingrävning från borrhålet till huset.

• Djupt jordlager eller krosszoner innan berggrund. Då behövs längre foderrör, vilket kostar i både material och tid.

  
  

Vad påverkar borrdjupet? En titt under ytan

Det är inte bara husets storlek och isoleringsgrad som styr. Markens termiska konduktivitet – hur bra värme leds genom berget – spelar en stor roll. Granit leder värme bättre än kalksten, vilket kan minska djupet något. Aktiva kollektorer i borrhålet tar upp 30–50 W per meter, så ett 150 meter djupt hål kan ge 4,5–7,5 kW. För att få det exakt använder vi standarden SS-EN 15450 och utgår från markens egenskaper på plats.

Borrhålets djup beror på flera faktorer under markytan och varierar från hus till hus.

En annan viktig faktor är grundvattnets flöde genom hålet. Detta är dock omöjligt att veta innan man borrar och är därför inte heller något som påverkar beräkningen. Istället utgår vi från ett helt statiskt borrhål – det vill säga med noll i flöde – och drar därefter av 20% på borrdjupet för att ta hänsyn till att det alltid är visst flöde genomhålet. Flöde är något som kan vara väldigt lokalt. Vad det här betyder i praktiken är att två i övrigt identiska borrhål som placeras tio meter från varandra kan skilja sig åt betydligt vad gäller energitillgång över året.

Vad ska du tänka på när du borrar för bergvärme?

1. Tillstånd: Anmäl borrningen till kommunen – reglerna varierar lokalt.

2. Avståndskrav: Minst 10–20 meter mellan borrhål och till grannar för att undvika värmeförlust.

3. Markförhållanden: En geologisk analys visar vilken berggrund som finns och hur djupt den ligger.

4. Borrhålets storlek: Diametern är oftast 11–16 cm, anpassad för kollektorslangen, vilken kan ha större diameter vi djupare energibrunnar.

Exempel från verkligheten: Så planerar vi ett borrhål

För ett 180 kvm hus i Stockholm med ca 25 000 kWh/år borrade vi 140 meter i berggrund av vacka. Berggrunden låg bara ett par meter ner så inget extra foderrör krävdes. Vi borrade nära gatan men vinklade hålet in under mitten på tomten, för att minimera påverkan från omgivande energibrunnar. I Uppsala, på gammal sjöbotten, krävdes 30 meter foderrör för att nå berggrunden av dacit. Trots att huset var jämförbart med det i Stockholm beräknade vi att 160 meter skulle behövas. Tack vare en noggrann markundersökning var både vi och kunden förberedda på att detta och ytterligare foderrör skulle krävas. Vår erfarenhet visar att rätt planering är avgörande.

Ett borrhål vinklas ofta in under fastigheten för att maximera avståndet till kringliggande energibrunnar.

Vanliga frågor om borrhål för bergvärme

Hur hittar man borrhål för bergvärme?

Vi använder använder SGU:s geologiska kartor och platsbesök för att lokalisera öldre borrhål. Du kan själv använda SGU:s tjänst här.

Måste man borra nytt hål vid byte av bergvärmepump?

Nej, ett befintligt hål kan återanvändas om det är korrekt dimensionerat. Är det så att det visar sig otillräckligt för fastighetens energibehov kan man borra ett extra hål som kopplas samman med det gamla.

Hur långt ska det vara mellan borrhål?

Minst 20 meter till grannars borrhål för att säkerställa effektiv värmeåtervinning. OBS: avståndet mäts från borrhålens energicentrum, dvs ungefär halvvägs ner, så det går oftast att börja borra betydligt närmare än 20 meter och sedan vinkla hålet bort från de närliggande.

Kan bergvärme frysa sönder?

Ett borrhål kan delvis frysa, men det är inte så farligt som det låter. När temperaturen når noll grader frigörs extra energi och temperaturfallet bromsas upp. Då är temperaturen i kollektorn någon grad under nollan, men eftersom den innehåller frostskyddsvätska skyddas den mot frysning.

Vanliga missuppfattningar om borrhål

• "Djupare är alltid dyrare": Ju djupare du borrar desto högre blir totalkostnaden, men inräknat etableringskostnader och foderrör sjunker kostnaden för varje extra meter du borrar. Ett djupt hål kan ersätta flera grunda och därmed sänka totalkostnaden.

• "Bergvärme funkar inte hos mig": Även utan ytlig berggrund kan vi borra djupare eller föreslå alternativ, såsom en markslinga (jordvärme).

• "Borrhålet slits ut": Enligt SGU (Sveriges geologiska undersökning) håller ett välgjort borrhål i över 50 år. I verkligheten bör det kunna hålla betydligt längre än så.

Fördelar och nackdelar med bergvärme

Fördelar:

• Låg driftskostnad jämfört med luft-vatten.

• Livslängd på 20–30 år för pumpen, 50+ för borrhålet.

• Ger både värme och varmvatten.

Nackdelar:

• Hög startkostnad.

• Passar inte tomter utan lättilgänglig berggrund.

• Fel dimensionering kan minska effektiviteten.

Slutsats: Gör rätt från början

Ett rätt beräknat borrhål är grunden till effektiv bergvärme. På Klimio har vi stor erfarenhet av att dimensionera och installera bergvärmesystem anpassade för olika förhållanden runtom i Sverige. Vill du veta vad det skulle kosta för ditt hus? Kontakta oss för en kostnadsfri analys och ett skräddarsytt förslag!